Titanic och missförstånd

Jag och två av mina kompisar (Ida och Anton) hade bestämt oss för att gå på bio, efter att jag hade hört Ida säga att hon aldrig hade sett Titanic förut. Så får det inte vara, det är ju nästan en synd!

Källan

Nåväl, jag for glatt in till stan och stod och väntade på dem utanför Finnkino. Plötsligt ringde Ida och frågade var jag var. Jag svarade att jag stod här utanför, vid huvudingången, mittemot Kampen. "Kampen?! Vi är i Omena!!!" Så det var bara att hoppa på nästa buss tillbaka. Tack och lov hann jag i tid!

Det var länge sen jag såg den, så det var riktigt kul. Även om ordet "kul" inte är ett ord jag skulle beskriva själva filmen med. Men jag gillade kläderna, lyxen, intrigerna och framförallt Rose och Jack's kärlek. Att filmen slutar olyckligt vet varenda en kotte, så det var inte precis en överraskning. Det är verkligen en film som berör, just antagligen för att man vet att det är en sann historia! Lite roligt var det att höra två små flickor bakom oss snyfta högljutt :)