Fester, fester och åter fester

Det finns studieliv ... och så finns det studieliv. Om ni förstår vad jag menar. 

 Under en period på 8 dagar (!) har jag varit på tre olika fester. Alla väldigt olika, men alla bra på sitt sätt. 

Fest nummer ett: tupare

Först ut var min och Elsas egna tupare, eller inflyttningsfest som det heter på riktigt på svenska. Jag var först besviken att så många tackat nej, och var orolig att det inte skulle bli en så stor fest. Men det blev det ändå! Min vision före festen var att det skulle vara människor i alla rum (Elsas rum, mitt rum, köket), musik i bakgrunden och en god stämning. Och det fick jag! En från Studentmissionen tog med sig ett helt gäng (oinbjudna) studentmissare, så vi blev riktigt många sen trots allt! Precis som jag ville! Och jag fick också blanda alla mina vänner som inte känner varandra, vilket var kul! 

Här kommer lite (dåliga) telefonbilder:

Värdinnorna

Det blev en riktigt lyckad fest, även om jag tyckte att det var lite konstigt att folk for hem så tidigt. Tack till alla som kom!

Fest nummer två: Leilas fest

Den andra festen gick av stapeln på fredag och var Leilas födelsedagsfest/hemmafest. Jag var medhjälpare/co-hostess så jag fyllde på tomma skålar och drog några lekar. Det var superkul att festa lite med studiekompisarna, de är så roliga! Och förstås träffade man ju lite nytt folk också. 

Jag och Leila

Fest nummer tre: Valentinsitz

Den tredje festen var jag på igår, på alla hjärtans dag. Jag var nog mycket nervös innan, eftersom jag bara varit på en sitz tidigare och för att jag hört att teknologerna festar allra hårdast (det var teknologföreningens sitz). Vi var alltså ett gäng från Studentmissionen som for dit i samlad trupp för att både testa på att sitza och för att ge Studentmissionen ett gott rykte. Ofta har människor ju den föreställningen att kristna inte kan/får gå på fester och att de absolut inte får dricka alkohol. Så det ville vi slå hål på. 

Det var en helt intressant erfarenhet. Det var en jättestor sitz, 186 personer deltog. Min bordsgranne var nog helt trevlig, snapsvisorna var rumsrenare än jag trott och alkoholen flödade. Jag såg säkert 20-30 personer som har koppling till Mattliden, och flera människor jag studerat med, vilket var trevligt. Och så var det ju förstås roligt att umgås med studentmissarna :) 
  
Jag har bara en enda bild från kvällen och det är den här: 

                                Matias, Jonna, jag, Anna, Kajsa, Lydia, Robin, random guy. 

Med andra ord har jag inte sovit så mycket det här veckoslutet ;)

Studentmissionens bal

Igår var jag på BAL! 

Det var Studentmissionen som ordnade och ställde till med en stor fest i Esbo. Jag blev tillfrågad att vara med i dekorationsteamet, vilket var trevligt, vilket fick mig att känna mig mer delaktig. Jag kom dit till klockan två, och for därifrån först halv ett på natten ...

Men trots att jag var igång i flera timmar hade jag ändå superroligt. Jag fick ha min gammeldansklänning igen, äta god mat, ha roliga och givande diskussioner, ta del av bra program och dansa. Och med dansa menar jag inte untz untz untz, utan vals och bugg. Som på en traditionell bal. Killarna var stiliga, tjejerna vackra, så varför inte?! 

Katrin, Lydia, jag, Anna (Lånad från Lydias IG)

Jag kände också för första gången att jag faktiskt har fått riktiga vänner genom studentmissionen. Jag vågar vara mig själv med dem och de är alldeles härliga som människor! <3

 
Svettigt på dansgolvet, och lycka i hjärta. Vad mer kan man önska sig?! Perfekt dag! 

Bröllop

Hela det senaste året/halvåret har förlovningarna och bröllopsbilderna avlöst varandra på Facebook. Det verkade som om alla i min ålder, eller lite äldre, antingen förlovade sig eller gifte sig. Det var verkligen en boom!

En av mina äldsta vänner, Emmy, var en av dem som skulle gifta sig i sommar. Bröllopet gick av stapeln på lördag, 9 augusti. Och jag var så glad att jag blev bjuden! 

Vigseln (som var i min kyrka!)

Nyblivna herr och fru Granberg

Mitt awesome bordssällskap: Aron, jag, Fanny och Mexxi

Jag med mina favoritsystrar :)

 

Med den vackra bruden

Bröllopet var vackert, bruden likaså, brudgummen stilig, festen rolig och sällskapet och lekarna ännu roligare. Älskar bröllop, de är så romantiska och härliga! 

Årskonferens 2014

Nu har det gått nästan en vecka sen vi kom hem, så nu får jag väl ta mig i kragen och pussla ihop ett inlägg... Jag har åtta intensiva men roliga dagar bakom mig (från förra veckan). 

På söndag morgon åkte vi tidigt iväg till Kokkola. Där var vi med om min kusins, Martins, examensfest. Det var en helt kiva fest! Kände dock ingen annan än kusinerna och min egen familj. 

Här med Martin och min bror

När gästerna farit hem var det bara vår familj som blev kvar. Vi var två dagar hos dem då de hade vår fulla uppmärksamhet. Eller, ja, allas utom min. Jag hade nämligen inte hunnit skriva min sista essä innan vi reste iväg, så jag hade inget annat val än att skriva på den söndag-tisdag. På måndagen for vi till centrum, och medan de andra var och shoppade satt jag i en dyster och tom läsesal och skrev på mitt arbete. På tisdag var det deadline vid midnatt, men så länge behövde jag inte skriva tack och lov. Skrev hela dagen och lämnade in vid sju-tiden. Då var det ÄNTLIGEN SOMMARLOV!!!

Men jag hann ju nog med lite annat än att skriva. Jag sov i min kusins Linnéas rum och vi hade många diskussioner långt in på natten. 

Här med deras hund Puma

Mölkkyspel

Minigolf

 Vi spelade Mölkky, spelade brädspel, pratade och umgicks. På tisdag kväll när Christian och Martin kommit från jobbet åkte vi till kamppingen för att spela minigolf. Det var spontant, det var härligt väder, jag var med människor jag känt hela livet, det var sommar, och det var roligt. Då kände jag mig verkligen levande, om du förstå vad jag menar. Just så där ska sommaräventyr vara. 

På onsdag blev det andra bullar. Då började Metodistkyrkans årskonferens!!! Jag hade inte varit på årskonferens sen 2011, så jag såg framemot det. Och det passade så bra att det var i Kokkola i år, så att vi kunde sova hos våra kusiner. Onsdag till fredag hade vi "förhandlingar" som det kallas. Det betyder att man går igenom olika rapporter, bokslut, budgeter, statistik o.s.v. och fattar beslut. Eftersom jag suttit i MKU:s styrelse (Metodistkyrkans ungdomsförbund) var jag ombud på förhandlingarna och måste sitta med på allt. Det var konferensens tråkigaste del. Då levde jag mest för kvällarna då vi hade möte med undervisning och lovsång. Det var alldeles underbart att äntligen få delta i sådana möten! Jag har en lång tid gått på sparlåga, så nu var det härligt att äntligen se att min motivation steg. Känner mig jätteinspirerad nu efteråt! Nu känns det roligt att vara kristen igen. 

På förhandlingar...

På kvällsmöte

På gudstjänst sista dagen

Den första kvällen blev alla deltagarna indelade i mindre grupper och blev bjudna hem till någon av församlingsborna. Jag och resten av ungdomarna råkade hamna i den finska gruppen, som hölls hos den finska pastorn! Hans hus var på bostadsmässo-området och var det allra finaste huset där!!! Superstort, lyxigt och fint! Det var också helt trevligt att fira t.ex. nattvard tillsammans i hans hus. Det var en jättebra start på konferensen! 

Här är hans hus, men observera att lusthuset, gästhuset och havsutsikten inte syns här på bilden. Men det var så stort att det var svårt att få allt på samma bild!

Men mycket av konferensen var ju nog också umgänget. Jag hade med mig några av mina Grani Youth-kompisar, men träffade också andra människor jag inte sett på mycket länge, och lärde känna lite nya människor. Varje kväll (förutom den första) var det konsert på ett café som kyrkan äger, vilket var riktigt trevligt. Den allra sista kvällen var dock den bästa. Då var stämningen på topp, det var fullsmockat med människor och jag lärde känna två supertrevliga personer. Jag bestämde mig för att leva lite så jag följde med dem och min kusin och hans flickvän helt spontant när de ville äta. Vi for ut i Karlebynatten och de åt på ett matställe och jag var med som sällskap. Vi hade alldeles superroligt tillsammans. Det var något speciellt med att det var sista kvällen och att jag skulle fara hem imorgon. Då kändes det igen som att jag var ute på äventyr. Varm sommarkväll, supertrevliga människor, spontanitet och återigen känslan att vara levande. Åh, så jag bubblade av lycka den kvällen! Just så här ska sommaren vara! 

Nästan-sommarlov och update

När jag skriver det här har jag just kommit hem från Fannys studentkalas. Det var en jättekiva fest och jag fick prata med människor jag inte sett på ett tag, yay! Tänk att det förresten redan gått två år sen jag fick min studentmössa nedtryckt på skallen! Tiden har gått så otroligt fort!

 Nu väntar jag bara på att resten av familjemedlemmarna ska komma hem från lande/studentfest så att vi kan börja packa. Imorgon åker vi nämligen upp till Karleby (Kokkola) tidigt på morgonen för att delta i min kusin Martins examensfest. Sen kommer vi att vara där i hos dem i två dagar och vara "lediga" och sen på onsdagen börjar Metodistkyrkans årskonferens som vi kommer att delta i. Jag är ganska excited inför årskonferensen! Jag har varken sett "metsku-människor" på länge eller deltagit i lovsång&möten, så det ser jag framemot att få uppleva! Dessutom kommer ju flera av mina vänner att vara där! 

Den här senaste veckan har jag skrivit (mycket distraherat och inkonsekvent) på deadline nr.3, som jag äntligen kunde skicka in igår. Nu väntar bara en 10-12 sidors essä (deadline nr.4) som har deadline 3.6 och sen har jag äntligen sommarlov!!! 

Den här veckan har jag också fått ett sorgebud, vilket kanske inte har träffat mig personligen (även om jag träffade den avlidna några gånger) men dess mer en av mina allra bästa vänner. Jag har tänkt jättemycket på henne, har träffat henne några gånger och försökt trösta och lyssna så gott det går. Det har fått mig att tänka på hur skört livet är och hur snabbt en människas lycka kan tas ifrån en. Nu mer än någonsin när sommaren är på kommande tänker jag leva fullt ut, eftersom man aldrig vet vad som kan hända. Det uppmanar jag dig att också göra!    

On wednesdays we wear pink

Oops... Jag hade visst en blogg också. Ska jag vara ärlig har jag inte haft lust de senaste månaderna att skriva här, men jag ska nog försöka fortsätta blogga. 

Oj oj oj, mycket har hänt sen vi senast "talades vid"! 

Det har ju bland annat varit vapp! Här kommer några bilder på hur jag firade valborg: 

 Tyvärr har jag bara bilder från valborgsmässoafton. Jag och gymnasiegänget träffades i stan på kvällen och bara gick omkring, gick bl.a. till Havis Amanda (men då var det ren länge sen mösspåläggningen ägt rum). Sen fortsatte vi hem till Hanna där vi blev övernatten hela bunten. På morgonen for Elsa och jag hem ganska tidigt och var några timmar hemma. Till kvällen for vi tillbaka till Hanna, eftersom vi hade planerat att ha traditionell valborgspicknick men inte ville ha det tidigt på morgonen. Det slutade med att vi hade vår picknick inomhus i Hannas vindsvåning på grund av dålig väder. Men det var helt lyckat, vi spelade brädspel och hade roligt.

På lördag fick jag äntligen besök av min studiekompis Leila. Jag säger "äntligen" därför att vi känt varandra i två år nu, men hon hade aldrig förut varit hos mig medan jag har varit flera gånger hos henne. När resten av mina familjemedlemmar for på opera passade jag på och bjöd in henne.

Vi åt massor god mat, jag fick visa mitt hem/rum, drack gott te, kollade på en jättebra svensk film (rekommenderar varmt "Små citroner gula"!), pratade, gick på promenad, åt ännu mera, kollade på Downton Abbey, drack ännu mera te ... Kort sagt, vi hade en jättebra dag tillsammans!  

Ps. Rubriken är ett citat från filmen "Mean girls" som hade tio års jubileum på onsdag. Har aldrig varit något stort fan av filmen, men beslöt mig för att se den igen, och blev positivt överraskad (men det är fortfarande inte någon tiopoängare). Och jag hade faktiskt pink på onsdag :)

Påsk

Glad påsk på er alla! 

Min påsk har varit riktigt lyckad. Skärtorsdagkväll firades med födelsedagsfest hos Hanna och jag fick träffa gymnasiegänget igen. De hade två supersöta katter på besök och den ena somnade in min famn. De som känner mig bra vet att jag älskar katter, så jag var alldeles överlycklig. 

På fredag och lördag tog jag det mer lugnt med filmtittande, bakande och gym med Elsa. 

På påskdagen kom famo, fafa och min farbror på besök på påskmiddag. Allt var jättegott och jag och mamma fick äntligen fira att fastan var över (hon hade fasta från nästan allt sött, medan jag i princip bara hade efterrätter). Lamm, kokt ägg, pascha, påskgodis, påskägg ... The list goes on ...

Jag och Gustav for också ut och cyklade/longboardade för att njuta av det underbara vädret. Det var ju alldeles fantastiskt! Jag hade bara blus och jacka när jag cyklade och när vi stannade vid en bänk tog jag av mig jackan helt och hållet. Och tänk att det bara var 20 april! (Att en del hade shorts eller minikjol tyckte jag dock att var lite löjligt. Så varmt var det inte). Vi beundrade också hur naturen börjar vakna till liv, det är alltid så härligt att se de första skotten och de första blommorna!  

Hoppas ni också hade en bra påsk!

Vardagsbilder & kladdkakeöverdos

Jag blev taggad av Ida att på Instagram lägga upp fem vardagsbilder på fem dagar. Här kommer de!

4.4. Shoppingsaldo

5.4. Selfie

6.4. Läste mysko isländsk litteratur

7.4. Bakade kladdkaka med After Eight

8.4. Vi hade kladdkakefest med studiekompisarna hemma hos Sabina

Höjdpunkten var nog kladdkakefesten den sista dagen! Det började med att vi fick reda på att vår lärare vi haft i en massa kurser, Holger, ska sluta, och då tänkte vi att vi skulle baka en kaka åt honom. Då kom Sabina på att hon har en receptbok med bara kladdkaksrecept (syns i bakgrunden), och sen kom vi på att alla skulle pröva ett recept! 

Vi hade: 

1. Chilikaka
2. "Hantverkarens kaka" (med jordnötssmör) 
3. "Cubakladdis" (med dulce de leche och rom)
4. Raw-cake = en helt vegansk kaka utan varken smör eller ägg
5. "White wedding" som var en enorm kaloribomb
6. och sist men inte minst min (och Ottos) mintkladdkaka!

Alla var helt jättejättegoda! Men min mintkladdis tyckte jag faktiskt ändå bäst om, haha :). Men det var intressant att få smaka på olika varianter av kladdkaka, sådana som man inte annars skulle smaka på/göra. Sabina bjöd också folk vi inte kände så det blev en riktig fest! Med lite bubbel och vin till kladdkakorna blev kvällen mycket lyckad. Vi fick också träffa två pojkvänner vi inte hade träffat tidigare, så det var riktigt roligt (alltså pojkvänner till två av våra "flickkompisar"). När de flesta gäster farit blev vi några kvar och då spelade vi mitt Party-Alias som värdinnan hade bett mig ta med. Det blev en jättemysig kväll då vi spelade spelet och mellan varven talade om livet. *Lycka*  

Hanna Wiiking for på sitz

Igår kväll var jag på mitt livs första sitz! Och jo, jag vet, jag borde ha gått för länge sen, men det blev aldrig av eller sen hade jag nåt annat när de andra for. Men bättre sent än aldrig! 

Temat var vikingar och man skulle förstås klä ut sig. Så här såg jag ut: 

 Jag klädde mig alltså så som en traditionell viking, så som de faktiskt kanske såg ut. Det var kul att de allra flesta var utklädda och alla som var det såg helt jättebra ut! 

Vi sjöng ju förstås en massa snapsvisor, men de flesta var ju helt nya för mig så jag mumlade mest. Men jag fick i alla fall min sångbok, och Marcus och Leila skrev båda i den (som man tydligen brukar göra, fick jag lära mig). 

Maten var helt okej men inte någon höjdare, min bordsherre var sådär och skålandet var nytt för mig (först höger, sen vänster, sen rakt fram) men ändå blev det en bra sitz. Det berodde främst på pauserna då man fick stiga upp och prata med andra än de man satt bredvid. Jag hängde mest med Leila och Marcus, men också med tre andra tjejer som jag har gått litteraturkurser med som är helt hilarious. 

Jag lånade nåns vikingahjälm och blev en äkta viking!

Marcus med sin hatt och klubba!

Jag och Leila poserar

"Heja Sverige" och jag (han är från Sverige)

Jag, Leila, Emilia, Marcus och Julia just innan Leila och jag for

  När sitzen var över började efterfesten. Det blev dansat några (nologa) danser men sen var klockan plötsligt så mycket så jag och Leila for hem. Åh, vilken kväll alltså! Roligt var det verkligen!