Sömn, skolstress och Taylor Swift

Hej!

Det är konstigt det här med sömn. Jag gick och lade mig först klockan ett på onsdag och hade väckning nästa dag 05:40 (jag skulle på morgonbön kl.7), vilket betyder att jag fick under fem timmars sömn. Jag var galet trött när jag vaknade, men for ändå iväg och orkade hålla mig vaken. När jag kom efter nio-tiden kastade jag mig på sängen, men hann egentligen bara sova fem minuter. Jag vet inte vad som hände under de där fem minutrarna, men jag var inte trött resten av dagen! Otroligt att också bara en fem minuters powernap kan ha så stor effekt! 

Förra veckan och den här har jag haft två stora deadlines. Jag är så pass bra på prokrastinering att jag började alldeles på tok för sent med dem båda! Det innebar bland annat att jag måste sätta varje vaken minut under veckoslutet på den ena deadlinen. Och nästan hela den här veckan på den andra deadlinen. Det har varit extra jobbigt eftersom jag hade en finsk bok (som jag nämnt tidigare) som jag måste läsa, vilket tog lång. Du vet ju att jag är dålig på att prata finska, tänk då också på att jag seriöst inte har läst nästan nån finska alls sedan tvåan i gymnasiet (sen 2011). Jag vet, jag vet, det är nyttigt och blablabla ... men jag gillar det ändå inte. 

Och vad har Taylor Swift med det här att göra? Absolut ingenting. Jag vill bara prata om henne. Alla har väl hört "Shake it off" som kom ut för ett tag sen, och jag måste säga att jag gillar den jättemycket. Och nu har dessutom hennes nya album "1989" kommit ut, men jag har bara hört "Into the Woods". Men all hype runt henne fick mig att tänka tillbaka på hennes gamla sånger. Jag vet inte om du är medveten om det, men jag var ett ganska stort Taylor Swift-fan när jag var 15-16 år. Jag lånade hennes "Fearless" album av en kompis och lyssnade mycket på det. Hennes lyrics har alltid talat till mig. Det är förstås en sak som har förändrats med hennes nya poppiga sound. Bakers gonna bake bake bake ??? Kom igen! Bättre än så kan du Taylor! Nå, hur som helst så gillar jag henne. Hon är inte som vissa andra (*host* Miley Cyrus *host*) som förändrats och som tror att det enda sättet att bli populär är att klä av sig. Taylor står för goda värden och det gillar jag. Och så gillar jag ju hennes klädstil. Rött läppstift är så snyggt. Kommer hon nångång på turné till Finland kommer jag definitivt att beställa biljetter!  

Det här med Studentmissionen

Jag tänkte att det var dags att berätta lite mera om Studentmissionen, eftersom så få av mina vänner verkar veta vad det egentligen är. 

Studentmissionen är alltså en kristen förening som samlar kristna studerande i Helsingfors, Åbo, Vasa och Jakobstad. Jag har den här hösten deltagit i Helsingfors studentmissions verksamhet. 

Att jag överhuvudtaget gick med i det här  är lite av ett mirakel. Jag som aldrig frivilligt brukar utsätta mig själv för nya människor (nu låter jag som en eremit haha). Ända sedan jag började studera (hösten 2012) har jag hela tiden nog tänkt att jag ska gå med, men det blev aldrig av eller sen hade jag något annat. Jag var en gång på ett möte i januari 2013, men då kände jag mig rent ut sagt inte välkommen (alla kände ren varandra och ingen tog någon notis om mig), så jag tänkte att jag nu hade prövat Studentmissionen men att det inte var min grej. Spola fram till hösten 2014 (nu) och jag såg inte mera nån orsak till att inte ge det en ny chans. 

Så jag for iväg till Studentmissionens "startfest", som det hette. Jag hade på något sätt fått med mig min kompis Elsa, vilket var skönt eftersom hon gav mig lite moraliskt stöd. Jag var fruktansvärt nervös, men allt sånt rann av mig så fort jag satte foten innan för dörren eftersom jag blev mycket varmt välkommen. Stämningen var livlig och det låg mycket förväntan i luften. Jag talade med en massa nya människor den där första gången och var hur social som helst. Och jag kände direkt: här hör jag hemma. Där var människor som var som jag, just det jag saknat i så många år. Kristna studeranden i min ålder. Jag har fortsatt gå på måndagssamlingarna och det har varit mycket givande på det sociala planet, men också på det andliga planet. På måndagssamligarna sjunger man lovsång, vilket många kristna tror jag tar för givet. Det kanske låter konstigt, men jag har aldrig upplevt regelbunden lovsång. Det har varit nån lovsångskväll nu som då, som jag sedan har tvingats "leva på" i några månader. Jag har aldrig sjungit lovsång varannan måndag. Förrän nu.

 

Förutom måndagssamlingarna har jag också gått med i liten grupp som samlas till bön KLOCKAN SJU på tisdagar. Jag gick med i den eftersom det var den enda gruppen som Studentmissionen startade i höst som presenterades som intresserade mig. Så jag tvingar mig själv att varje tisdag stiga upp 05:40 och fara i väg på morgonbön. Men fast jag inte är någon morgonmänniska så tycker jag att den här gruppen är värt det. Den har gett mig mycket andligen, t.ex. en starkare vilja att söka Gud också hemma. 

Förutom måndagssamlingarna och morgonbönen har jag gått med i ytterligare en verksamhet. En lifegroup. Det här beror på att de presenterade lifegroupen några veckor senare efter att de presenterat morgonbönen. Skulle de ha blivit presenterade samtidigt skulle jag utan tvekan ha valt lifegroupen över morgonbönen, men eftersom jag redan är med i morgonbönen och vet att det är bra, har jag nu båda grupperna på gång. En lifegroup är det jag allra allra mest har längtat efter. Det är alltså en grupp för bara flickor där man samlas en gång i veckan och delar livet med varandra. Man ska få vara precis sig själv och stämningen ska vara sådan att man vågar berätta precis hur man mår (och inte bara "jodå, allt är bara bra"). Man kan också läsa Bibeln, diskutera, be och lovsjunga. Vi har hittills haft tre stycken "lära-känna-varandra-träffar" och har alltså inte satt igång ännu på riktigt. Problemet var det att det var 14 stycken som anmälde intresse, vilket är på tok för många för att vara i en grupp, vilket betydde att vi måste dela på oss i två grupper. Vi delade in oss igår och jag ser framemot att börja lifegroupen på riktigt nästa vecka. 

Och nu kanske du undrar, Hanna, varför gör du allt detta? Jo, det ska jag tala om för dig. De två senaste åren har jag varken haft kristna vänner (i alla fall sådana som bor här - Ida du är för långt borta, men du är fortfarande min vän!) som på riktigt tror på Gud eller ett kristet sammanhang där jag får utvecklas i min tro = en församling. Jag har ju haft min hemförsamling, men den räknas inte riktigt. Allt detta påverkade mig i mitt kristna liv, och jag insåg att jag inte var så speciellt kristen längre. Förstå mig rätt nu, jag har aldrig släppt mina grundläggande värderingar (att Gud finns, att inte svära osv.) ... men Gud var inte nummer ett i mitt liv längre. Min tro var något som jag satte på hyllan och som stod och samlade damm, och som jag bara plockade fram vid valda tillfällen. Detta är sanningen. När jag insåg detta insåg jag samtidigt att jag måste göra något åt det. Det fick inte fortsätta så här. Och det är därför jag bestämde mig för att ge Studentmissionen en andra chans.         

Höst, galen på galna dagarna, plågsam finska

Ajabaja Hanna, nu har det igen gått över en vecka sen jag senast skrev! Hoppas ni har tålamod med mig fast jag skriver så sällan nuförtiden! 

Det har blivit höst, som du säkert har märkt. Jag måste nog erkänna att jag gillar hösten, trots att det är "förgänglighetens tid" (förra årets litteraturstudier spökar ännu i mig). Den är som vackrast nu när träden ännu har löv, så jag ser till att uppskatta det nu.

Förra veckan var det Galna Dagarna (ganska svårt att missa det om man bor i Helsingforsregionen) och jag löpte nästan amok! Blev alldeles vild när jag såg pockethögarna i Akademen. Där var flera böcker på rea som jag gått och dreglat över i flera veckors tid! Ett paradis för bokmalen i mig! Jag kom hem med fyra pocketar och tre filmer från min första rond. Den andra ronden kom jag hem med två stycken Rimmel puder (Stay matte pouder kan förövrigt rekommenderas), lösgodis och en mössa. Mycket lyckade shoppingturer med andra ord!

-Gone Girl (Gillian Flynn) - triller som är mycket hajpad just nu (nyligen som film)
- Egenmäktigt förfarande (Lena Andersson) - vann Augustipriset 2013 (Sveriges finaste litterära pris)
- Den store Gatsby (F. Scott Fitzgerald) - klassiker från 1920-talet
- Boktjuven (Markus Zusak) - superkänd bok jag läste i gymnasiet som följt med mig än idag
- The key to Italy- vet ingenting om filmen men verkar intressant, torde vara "indie"
- Great Expectations - klassiker
- The great Gatsby i filmtappning

Med andra ord har jag kommit hem med mycket s.k. "skryt-litteratur" och "skryt-filmer". Jag läser inte dessa klassiker och högt skattade böcker för att imponera på någon, utan för mitt stora nöjes skull. Det är nog mina litteraturstudier som påverkat mig. Jag gillar att nu som då läsa en deprimerande och dramatisk bok eftersom sådana säger mycket mer om livet än någon ytlig romcom nånsin gör (säger inte att jag inte skulle gillar romcoms). Min smak har liksom bara ... förfinats. Ja, det var rätt ord. Förfinats.  

Studierna rullar på som vanligt. Ett stort orosmoment har/hade jag på senaste tiden. Nu är det nämligen första gången som finskan kommer emot mig. I min pedagogikkurs ("Individ och samhälle") måste vi läsa ur en finsk bok som är alldeles dötråkig och har oändligt långa meningar som aldrig tar slut. På finska. Med ett akademiskt språk. Jag upprepar: på finska. 
Jag kan inte finska, jag pratar inte finska mer än några ord i veckan, hur ska jag då klara av den här boken?!? Vi hade ca 30 sidor att läsa till i dag och förvånansvärt nog klarade jag av att läsa dem. Det tog dubbelt så lång tid som det vanligtvis skulle ta, och jag måste skriva anteckningar (halvt översätta samtidigt) om allt, men det gick. Jag missade säkert en hel del, men jag förstod i alla fall helheterna och det var det viktigaste. Det är jag mycket tacksam för. Jag hoppas jag i fortsättningen också kommer att klara av det här! 
Ha en bra vecka hörni!

Wreck This Journal part 3

Här kommer det tredje inlägget om min älskade WTJ!

 Make a mess - clean it up. Jag använde paketband (som man slår in presenter med). På vänster sida limmade jag dem huller om buller och krullade en del och på höger sida är de i raka linjer. 

De här två sidorna hör egentligen inte ihop. Den vänstra sidan var en tom sida som jag bara limmade paketpapper över. På den högra sidan står det "Doodle over top of: the cover, the title page, the instructions, the copyright page" med "kruxboxar". Jag klottrade helt fritt och oplanerat på den sidan. 

Page of good thoughts - Gjorde en ram i brunt med positiva och uppmuntrande ord. I mitten skrev jag You are LOVED med rött. Ganska personligt.

 Glue random things here - här finns en blandning av grejer. Bland annat ett gratis exemplar av foundation jag fick med i en tidning, ett plåster, ett tunnelbanekort från Stockholm och en israelisk tepåse. Superrolig sida att göra!

 Sidan efter Glue random things here var tom, så jag tänkte att jag lika bra kan fortsätta limma in random saker. Några löv, en kryssningsbiljett och bilder jag klippt ur tidningar. Den högra sidan: Tear this page out, put it in your pocket, put it through the wash, stick it back in. Rev ut sidan, vek den och satte den i min jeansficka. När jag tvättade jeansen fick lappen ligga kvar. Nu är den väldigt skör och mjuk.

 Infuse this page with a smell of your choosing - jag målade av parfymflaskan (Beyond Paradise av Estée Lauder, den blå lila flaskan på bilden) och klippte ut bilder på parfymer (och text) och sprayade förstås sidan med doften. Två veckor efteråt fick jag kväljningar när jag öppnade uppslaget eftersom jag sprutat på allt för mycket. 

Collect your pocket lint. Målade en ficka på ena sidan och tejpade in lite av mitt "pocket lint" på andra sidan. 

 Trace your hands - ganska självförklarande. 

 Sample various substances found in your home. Document what they are. Create color themes. Den här har jag möjligtvis missförstått. Det är nämligen ordet "substances", alltså substanser på svenska, som krånglar till det lite. Är matprodukter substanser? Vet inte, men körde på den linjen i alla fall. Har bland annat använt avokado, ketchup, olja, diskmedel och spagetti. Kanske inte den vackraste sidan om man säger så...

 Glue in a photo of yourself you dislike. Deface - Använde en bild jag alltid har hatat. Den är tagen i Arizona när jag var tolv och jag ser ut som ett fån i ansiktet p.g.a. den min jag gör. Men nu ser man inte minen eftersom jag gjort vad instruktionen sa, jag har förvärrat/förstört/förlöjligat mig själv och alltså ritat ovanpå. 

Hoppas du gillar den här Wreck This Journal-serien! Part 4 kommer säkert inom kort! 

TFIOS och viktiga diskussioner

På fredag var jag på lunch med Elsa, och vi bestämde oss för att också träffas på lördag. Då gick vi på bio tillsammans, på "The Fault in Our Stars" (TFIOS). Den var såååå bra! Jag läste boken för ett tag sen, men hade inte kommit mig för att se filmen ännu. Åh, den levde verkligen upp till förväntningarna! Kom nog inte därifrån med torra ögon, om man säger så! (Men jag var nog inte den enda). Rekommenderar den varm! Efteråt blev Elsa och jag bara och pratade. Ni vet, sådana diskussioner då man pratar igenom allt som man inte säger då man bara träffas för lunch i 45 minuter. Då båda vet att man nådde en ny nivå. Då båda ger och tar. Jag kan skratta mig lycklig att jag har så bra vänner <3 

Jag har inte så hemskt mycket annat på gång. En sak oroar mig dock, och det är att jag väldigt snart måste välja vad jag vill skriva min kandidatuppsats om. Och jag har ingen aning. Allt jag vet är att jag vill skriva om något språkligt fenomen som intresserar mig - men vilken nordiska språk-student vill nu inte det?! Men jag tror nog att jag förr eller senare kommer på det. Om nån har några idéer är det bara att kontakta mig haha :)    

(Alla bilder i det här inlägget kommer från boken/filmen TFIOS eftersom jag tycker att den är full av vackra repliker och citat).

Främlingssamtal, cellgrupp, lande

Livet rullar på som vanligt. 

Förra veckan var en riktigt bra vecka. En jätte random sak hände: jag träffade en man från Frankrike i en park när jag var och barnvaktade Lisa på onsdag, och vi talade i 1 ½ h! Han var där med sin dotter, och hon och Lisa lekte tillsammans, så därför blev det så att vi pratade. Jag kom därifrån riktigt glad eftersom jag nästan aldrig talar med främlingar (mest för att de pratar finska) och för att han var så trevlig. Vi talade ett mishmash av engelska, finska, franska och svenska, men mest engelska. Random, men väldigt givande. 

Jag har också fortsatt att lära känna mina pedagogik studiekompisar, vilket är jätteroligt. Jag och Sofia är redan mycket bra vänner.

Ni minns att jag talade om att jag skulle börja i en liten kristen cellgrupp? Nåväl, jag har nu varit på två möten och det har varit superbra. Det är i princip "soaking" (kristen term, orkar inte förklara) i en timme och sen lite snack och gemensam bön. Det har varit mycket givande. Enda nackdelen är att det är klockan SJU i ARABIA, vilket innebär att jag på tisdagar måste stiga upp 05:35 ... 

Mamma hade födelsedag på lördag (20.9) och hennes önskan var att vi skulle fira den på Tonttis, på lande, så vi packade iväg oss dit på lördag eftermiddag. Det var helt enormt skönt. Jag hade inte varit där sen juli, så det var ett kärt återseende. Lördag kväll var speciellt mysig då vi hade brasan på i spisen som sprakade så muntert och en massa stearinljus på runt om i rummet för att ytterligare höja på mysfaktorn. Jag fick dessutom gjort en massa sidor på min WTJ, speciellt sådana som är svåra att göra i stan (bl.a. "hide this page in your neighbor's yard",  "tie a string to the journal, go for a walk, drag it" och "rub this page on a dirty surface". Men vet ni vad som hände? Jag glömde min dagbok hemma!!! Det har aldrig hänt under de åtta år jag skrivit!!! Jag blev helt chockad först och trodde att jag nu skulle bryta mitt över åtta år långa rekord, men kom sen på att jag kunde skriva dagens sida på ett annat papper och sen limma in det när jag kommer hem. 

Nästa vecka blir det många deadlines och presentationer, måndagssamling med studentmissionen, cellgrupp på tisdag och förhoppningsvis någon träff med någon kompis. Och säkert mycket mer än det! Vi hörs!    

Wreck This Journal part 2

Detta är part 2 av mitt "Wreck This Journal"- inlägg"! Har du inte sett part 1 föreslår jag att du först scrollar ner och läser det! 

Pretend you are doodling on the back of an envelope while on the phone. Andra som gjort det här har gjort det mycket färggrannare och inte lika klottigt, men det här är exakt det jag skulle göra om jag skulle ha papper framför mig när jag talar med någon i telefon. Kulspets och en massa random klott.

Den vänstra sidan var tom och hade inga instruktioner alls, så jag gjorde ett litet minicollage med olika blåa nyanser. På högra sidan står det Scratch using a sharp object, och jag använde passare och ristade in spiraler och trianglar.

Bilden är kanske inte den bästa men på den här sidan skulle man göra en "paper chain". Jag gjorde olika mönster på varje pappersbit och gjorde kedjan. Ville ha kvar den i boken så plattade den och stansade den in tillbaka.

Collect fruit stickers here - är långt ifrån färdig, men tycker det är en jätterolig idé!

Cover this page using only office supplies - post it lappar på ena sidan, gummin, penna, gem o.dyl. på andra sidan

Bring this book in the shower with you - en av de mest skrämmande utmaningarna. Jag hade med den in i duschen och lät den bli lite våt (mest stänk) och lät den sitta på toaletten hela den tiden jag duschade. Sen målade jag sidorna blåa och skrev in citatet på vänstra sidan.

Drip something here, close the book to make a print. Jag använde akrylfärger och kastade lite glitter på. Supersnyggt och superroligt att göra!

På vänster sida har jag bara klistrat in en stor glansbild. På högersida: Sow this page. De var jättesvår att göra. Jag har ju broderat en del så jag trodde att detta skulle vara enkelt. Men nehej. Det visade sig vara jättesvårt att få nålen igenom både tyg och papper och dessutom att veta var man ska sticka upp den. Fint blev det i alla fall! 

Collect the stamps off of all your mail - Jag är helt tydligt inte klar med den här sidan ännu, men det man ser hittills är riktigt fint. Mamma har samlat lite frimärken åt mig på jobbet så jag har frimärken från Indonesien, Ukraina, Korea och Nederländerna!

Cover this page with white things - Här finns lite smått och gott. Två bomullslappar, en näsduk, lite kvitton, ett "bread clip", ett visitkort och mycket mer!

 Inser nu att det definitivt kommer att bli fler inlägg. Mera inlägg kommer inom kort!