Ajabaja Hanna, nu har det igen gått över en vecka sen jag senast skrev! Hoppas ni har tålamod med mig fast jag skriver så sällan nuförtiden!
Det har blivit höst, som du säkert har märkt. Jag måste nog erkänna att jag gillar hösten, trots att det är "förgänglighetens tid" (förra årets litteraturstudier spökar ännu i mig). Den är som vackrast nu när träden ännu har löv, så jag ser till att uppskatta det nu.
Förra veckan var det Galna Dagarna (ganska svårt att missa det om man bor i Helsingforsregionen) och jag löpte nästan amok! Blev alldeles vild när jag såg pockethögarna i Akademen. Där var flera böcker på rea som jag gått och dreglat över i flera veckors tid! Ett paradis för bokmalen i mig! Jag kom hem med fyra pocketar och tre filmer från min första rond. Den andra ronden kom jag hem med två stycken Rimmel puder (Stay matte pouder kan förövrigt rekommenderas), lösgodis och en mössa. Mycket lyckade shoppingturer med andra ord!
-Gone Girl (Gillian Flynn) - triller som är mycket hajpad just nu (nyligen som film)
- Egenmäktigt förfarande (Lena Andersson) - vann Augustipriset 2013 (Sveriges finaste litterära pris)
- Den store Gatsby (F. Scott Fitzgerald) - klassiker från 1920-talet
- Boktjuven (Markus Zusak) - superkänd bok jag läste i gymnasiet som följt med mig än idag
- The key to Italy- vet ingenting om filmen men verkar intressant, torde vara "indie"
- Great Expectations - klassiker
- The great Gatsby i filmtappning
Med andra ord har jag kommit hem med mycket s.k. "skryt-litteratur" och "skryt-filmer". Jag läser inte dessa klassiker och högt skattade böcker för att imponera på någon, utan för mitt stora nöjes skull. Det är nog mina litteraturstudier som påverkat mig. Jag gillar att nu som då läsa en deprimerande och dramatisk bok eftersom sådana säger mycket mer om livet än någon ytlig romcom nånsin gör (säger inte att jag inte skulle gillar romcoms). Min smak har liksom bara ... förfinats. Ja, det var rätt ord. Förfinats.
Studierna rullar på som vanligt. Ett stort orosmoment har/hade jag på senaste tiden. Nu är det nämligen första gången som finskan kommer emot mig. I min pedagogikkurs ("Individ och samhälle") måste vi läsa ur en finsk bok som är alldeles dötråkig och har oändligt långa meningar som aldrig tar slut. På finska. Med ett akademiskt språk. Jag upprepar: på finska.
Jag kan inte finska, jag pratar inte finska mer än några ord i veckan, hur ska jag då klara av den här boken?!? Vi hade ca 30 sidor att läsa till i dag och förvånansvärt nog klarade jag av att läsa dem. Det tog dubbelt så lång tid som det vanligtvis skulle ta, och jag måste skriva anteckningar (halvt översätta samtidigt) om allt, men det gick. Jag missade säkert en hel del, men jag förstod i alla fall helheterna och det var det viktigaste. Det är jag mycket tacksam för. Jag hoppas jag i fortsättningen också kommer att klara av det här!
Ha en bra vecka hörni!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar