Brevet som förändrade mitt liv

Jag har gått och väntat på det där brevet ända sen den 22 maj. Och idag kom det. Det var tjockt och hade HU:s logo i ena hörnet. Jag var för rädd för att öppna det, så jag stod bara och stirrade på det i några minuter. Skulle jag våga öppna det? Jag funderade ut vad jag skulle säga till mig själv om jag inte kom in. Till sist tog jag mod till mig och med darrande fingrar öppnade jag kuvertet. Min blick föll på en broschyr som föll ut som det stod "Nya studerande, titta hit!" och sen läste jag den första meningen på det översta pappret och jag började hoppa av glädje. Och då menar jag verkligen hoppa. Glädjetårar rann längs mina kinder eftersom jag var så lycklig. Jag tror jag aldrig har gråtit av lycka förut. Men allt har en första gång. Och jag hade sannerligen rätt till tårar eftersom jag kom in till Nordiska språk vid Helsingfors Universitet!!! Det är seriöst bästa känslan någonsin! Men det var nog verkligen tur att ingen var hemma för jag betedde mig verkligen underligt. Sprang omkring i huset och hoppade upp och ner av glädje samtidigt som jag grät. När jag lugnade ner mig tillräckligt ringde jag mina föräldrar och berättade de glada nyheterna. Citatet jag har under min bloggrubrik "I can do all things through him that gives me strenght" har aldrig passat bättre. Nu väntar ett helt nytt liv på mig!  

Jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in jag kom in!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!