Är bloggen död? Kanske. Känns inte som om jag vill släppa taget riktigt än, men samtidigt har jag nästan ingen lust alls att blogga. Det är ändå inte så många som läser min blogg nuförtiden.
Men: Jag tänkte ändå kasta in ett inlägg. För att visa att jag ändå lever.
Kanden lämnade jag in förra veckan, och elfte mars hade vi proseminarium med min uppsats som tema. Skrämmande och stort, men så otroligt bättre än jag hoppats. Fick en massa snälla kommentarer, och de kommentarer som var negativa kändes inte alls som så eftersom de sades med kärlek. Då lyfte en sten från mina axlar! Nu återstår det att vänta på lärarens kommentarer och sen ändra och skriva om vissa delar, och sen är den klar att lämnas in på riktigt. No biggie. The worst part is over.
Har verkligen börjats trivas i min nya lägenhet. Jag gillar verkligen området runt omkring! Skönt att ha allting så nära! Jag har dessutom börjat hitta mina egna rutiner, vilket känns skönt.
Desto mer hade jag inte att berätta. Over and out!
Kärleken övervinner allt. "I can do all things through Him who gives me strenght" (Fil. 4:13)
