Är bloggen död? Kanske. Känns inte som om jag vill släppa taget riktigt än, men samtidigt har jag nästan ingen lust alls att blogga. Det är ändå inte så många som läser min blogg nuförtiden.
Men: Jag tänkte ändå kasta in ett inlägg. För att visa att jag ändå lever.
Kanden lämnade jag in förra veckan, och elfte mars hade vi proseminarium med min uppsats som tema. Skrämmande och stort, men så otroligt bättre än jag hoppats. Fick en massa snälla kommentarer, och de kommentarer som var negativa kändes inte alls som så eftersom de sades med kärlek. Då lyfte en sten från mina axlar! Nu återstår det att vänta på lärarens kommentarer och sen ändra och skriva om vissa delar, och sen är den klar att lämnas in på riktigt. No biggie. The worst part is over.
Har verkligen börjats trivas i min nya lägenhet. Jag gillar verkligen området runt omkring! Skönt att ha allting så nära! Jag har dessutom börjat hitta mina egna rutiner, vilket känns skönt.
Desto mer hade jag inte att berätta. Over and out!
lördag 14 mars 2015
lördag 21 februari 2015
Onödig men rolig lista
Det har varit dött här på bloggen igen ... dags för en lista!
1. If you’ve ever tried drugs or alcohol, what was your reason for first trying it?
Det kommer väl inte som en stor överraskning för någon att jag inte har prövat droger. Men alkohol har jag ju nog druckit. Minns inte helt första gången jag smakade, men om man räknar första gången jag drack tillsammans med mina vänner var det nog för att vi var nyfikna.
2. Do you think you could ever have an abortion if you unexpectedly turned up pregnant right this second?
Nej. Jag anser att abort är moraliskt fel (om det inte gäller extrema fall (typ våldtäkt)).
3. If you were far from home and needed to sleep for the night, would you choose to rent a crappy motel room for $60 or sleep in your car for free?
Det skulle nog bli motellet då.
4. Is there a color shirt you’d NEVER wear?
Nej, men det finns färger jag sällan bär. Några exempel är helsvart, grått och brunt. Jag tycker inte om att se ut som en mus och sjunka in i mängden alltför mycket.
5. Is there a situation where you caved into peer pressure and regretted it?
Många gånger har man ju fallit för grupptrycket. Kanske inte megastora grejer, mera sådana situationer då den allmänna åsikten i gruppen har varit något annat än min egen, men att jag valt att hålla tyst.
6. Do you like vanilla candles?
Random fråga, men ja. Jag gillar alla sorters doftljus.
7. Would you ever bleach your hair platinum blonde?
Nej.
8. What are your plans for tomorrow?
Skriva på kanden, göra en uppgift för en internetkurs, fara på gudstjänst och gå på bio med Elsa.
9. What did you have for breakfast?
Två smörgåsar och ett glas mjöl. Intresseklubben antecknar.
10. What time did you wake up today?
Ca 10.45 hehe.
11. How long until your next birthday?
Ca 8 månader!
12. What was the last movie you watched?
"Belle" som var helt okej.
13. If you could see any musician live, front row, who would you choose?
Hm... kanske Taylor Swift. Skulle jag välja nån som redan dött skulle det säkert bli Michael Jackson. Eller Whitney Houston.
14. What’s the last song you heard?
Dream a Little Dream of Me (Michael Bublés cover) hade jag senast lyssnat på Spotify.
15. When you say you love someone, do you mean it?
Jag vet inte om jag någonsin har sagt det, åtminstone inte direkt. Men flera gånger indirekt eller visat det med handlingar. Jag sparar på de direkta gångerna, vill inte att det ska sägas för ofta för då kan det lätt bli ett slitet uttryck och förlora sin kraft. Så ja, när jag säger det, då menar jag det.
16. Where’s the last place you went?
Jag var nyss ute på en promenad i Vallgård (stadsdelen bredvid min egen).
17. Whats the next movie you want to see in theaters?
Alla filmer som är nominerade för Bästa film- priset vid Oscarsgalan. Men speciellt vill jag se The Imitation Game med Benedict Cumberbatch och Kiera Knightley som båda är nominerade för bästa huvudroll/biroll.
18. Do you have more than $50 in your room?
Yes. Jag sparar alla födelsedags- och julklappspengar i mitt rum, väl gömda.
19. Were you tired when you woke up this morning?
Nej, vaknade ju som sagt 10.45.
20. When was the last time you went apple picking?
Förra sommaren, om ens då.
21. Do you sometimes wake up in the morning, lay in bed and think about life?
Nästan varje dag.
22. Are you happy summer is coming soon?
Vilken dum fråga! Förstås! Längtar efter att kunna cykla och bättre kunna utforska det här området jag nuförtiden bor i.
23. Do you have drama in your life?
Ja, vem har inte det? Just nu har jag kanske inte något megastort på gång, men visst finns det ju alltid lite bakgrundsdrama.
1. If you’ve ever tried drugs or alcohol, what was your reason for first trying it?
Det kommer väl inte som en stor överraskning för någon att jag inte har prövat droger. Men alkohol har jag ju nog druckit. Minns inte helt första gången jag smakade, men om man räknar första gången jag drack tillsammans med mina vänner var det nog för att vi var nyfikna.
2. Do you think you could ever have an abortion if you unexpectedly turned up pregnant right this second?
Nej. Jag anser att abort är moraliskt fel (om det inte gäller extrema fall (typ våldtäkt)).
3. If you were far from home and needed to sleep for the night, would you choose to rent a crappy motel room for $60 or sleep in your car for free?
Det skulle nog bli motellet då.
4. Is there a color shirt you’d NEVER wear?
Nej, men det finns färger jag sällan bär. Några exempel är helsvart, grått och brunt. Jag tycker inte om att se ut som en mus och sjunka in i mängden alltför mycket.
5. Is there a situation where you caved into peer pressure and regretted it?
Många gånger har man ju fallit för grupptrycket. Kanske inte megastora grejer, mera sådana situationer då den allmänna åsikten i gruppen har varit något annat än min egen, men att jag valt att hålla tyst.
6. Do you like vanilla candles?
Random fråga, men ja. Jag gillar alla sorters doftljus.
7. Would you ever bleach your hair platinum blonde?
Nej.
8. What are your plans for tomorrow?
Skriva på kanden, göra en uppgift för en internetkurs, fara på gudstjänst och gå på bio med Elsa.
9. What did you have for breakfast?
Två smörgåsar och ett glas mjöl. Intresseklubben antecknar.
10. What time did you wake up today?
Ca 10.45 hehe.
11. How long until your next birthday?
Ca 8 månader!
12. What was the last movie you watched?
"Belle" som var helt okej.
13. If you could see any musician live, front row, who would you choose?
Hm... kanske Taylor Swift. Skulle jag välja nån som redan dött skulle det säkert bli Michael Jackson. Eller Whitney Houston.
14. What’s the last song you heard?
Dream a Little Dream of Me (Michael Bublés cover) hade jag senast lyssnat på Spotify.
15. When you say you love someone, do you mean it?
Jag vet inte om jag någonsin har sagt det, åtminstone inte direkt. Men flera gånger indirekt eller visat det med handlingar. Jag sparar på de direkta gångerna, vill inte att det ska sägas för ofta för då kan det lätt bli ett slitet uttryck och förlora sin kraft. Så ja, när jag säger det, då menar jag det.
16. Where’s the last place you went?
Jag var nyss ute på en promenad i Vallgård (stadsdelen bredvid min egen).
17. Whats the next movie you want to see in theaters?
Alla filmer som är nominerade för Bästa film- priset vid Oscarsgalan. Men speciellt vill jag se The Imitation Game med Benedict Cumberbatch och Kiera Knightley som båda är nominerade för bästa huvudroll/biroll.
18. Do you have more than $50 in your room?
Yes. Jag sparar alla födelsedags- och julklappspengar i mitt rum, väl gömda.
19. Were you tired when you woke up this morning?
Nej, vaknade ju som sagt 10.45.
20. When was the last time you went apple picking?
Förra sommaren, om ens då.
21. Do you sometimes wake up in the morning, lay in bed and think about life?
Nästan varje dag.
22. Are you happy summer is coming soon?
Vilken dum fråga! Förstås! Längtar efter att kunna cykla och bättre kunna utforska det här området jag nuförtiden bor i.
23. Do you have drama in your life?
Ja, vem har inte det? Just nu har jag kanske inte något megastort på gång, men visst finns det ju alltid lite bakgrundsdrama.
söndag 15 februari 2015
Fester, fester och åter fester
Det finns studieliv ... och så finns det studieliv. Om ni förstår vad jag menar.
Under en period på 8 dagar (!) har jag varit på tre olika fester. Alla väldigt olika, men alla bra på sitt sätt.
Fest nummer ett: tupare
Först ut var min och Elsas egna tupare, eller inflyttningsfest som det heter på riktigt på svenska. Jag var först besviken att så många tackat nej, och var orolig att det inte skulle bli en så stor fest. Men det blev det ändå! Min vision före festen var att det skulle vara människor i alla rum (Elsas rum, mitt rum, köket), musik i bakgrunden och en god stämning. Och det fick jag! En från Studentmissionen tog med sig ett helt gäng (oinbjudna) studentmissare, så vi blev riktigt många sen trots allt! Precis som jag ville! Och jag fick också blanda alla mina vänner som inte känner varandra, vilket var kul!
Här kommer lite (dåliga) telefonbilder:
Det blev en riktigt lyckad fest, även om jag tyckte att det var lite konstigt att folk for hem så tidigt. Tack till alla som kom!
Fest nummer två: Leilas fest
Den andra festen gick av stapeln på fredag och var Leilas födelsedagsfest/hemmafest. Jag var medhjälpare/co-hostess så jag fyllde på tomma skålar och drog några lekar. Det var superkul att festa lite med studiekompisarna, de är så roliga! Och förstås träffade man ju lite nytt folk också.
Fest nummer tre: Valentinsitz
Den tredje festen var jag på igår, på alla hjärtans dag. Jag var nog mycket nervös innan, eftersom jag bara varit på en sitz tidigare och för att jag hört att teknologerna festar allra hårdast (det var teknologföreningens sitz). Vi var alltså ett gäng från Studentmissionen som for dit i samlad trupp för att både testa på att sitza och för att ge Studentmissionen ett gott rykte. Ofta har människor ju den föreställningen att kristna inte kan/får gå på fester och att de absolut inte får dricka alkohol. Så det ville vi slå hål på.
Det var en helt intressant erfarenhet. Det var en jättestor sitz, 186 personer deltog. Min bordsgranne var nog helt trevlig, snapsvisorna var rumsrenare än jag trott och alkoholen flödade. Jag såg säkert 20-30 personer som har koppling till Mattliden, och flera människor jag studerat med, vilket var trevligt. Och så var det ju förstås roligt att umgås med studentmissarna :)
Jag har bara en enda bild från kvällen och det är den här:
Matias, Jonna, jag, Anna, Kajsa, Lydia, Robin, random guy.
Med andra ord har jag inte sovit så mycket det här veckoslutet ;)
Under en period på 8 dagar (!) har jag varit på tre olika fester. Alla väldigt olika, men alla bra på sitt sätt.
Fest nummer ett: tupare
Först ut var min och Elsas egna tupare, eller inflyttningsfest som det heter på riktigt på svenska. Jag var först besviken att så många tackat nej, och var orolig att det inte skulle bli en så stor fest. Men det blev det ändå! Min vision före festen var att det skulle vara människor i alla rum (Elsas rum, mitt rum, köket), musik i bakgrunden och en god stämning. Och det fick jag! En från Studentmissionen tog med sig ett helt gäng (oinbjudna) studentmissare, så vi blev riktigt många sen trots allt! Precis som jag ville! Och jag fick också blanda alla mina vänner som inte känner varandra, vilket var kul!
Här kommer lite (dåliga) telefonbilder:
Det blev en riktigt lyckad fest, även om jag tyckte att det var lite konstigt att folk for hem så tidigt. Tack till alla som kom!
Fest nummer två: Leilas fest
Den andra festen gick av stapeln på fredag och var Leilas födelsedagsfest/hemmafest. Jag var medhjälpare/co-hostess så jag fyllde på tomma skålar och drog några lekar. Det var superkul att festa lite med studiekompisarna, de är så roliga! Och förstås träffade man ju lite nytt folk också.
Jag och Leila |
Den tredje festen var jag på igår, på alla hjärtans dag. Jag var nog mycket nervös innan, eftersom jag bara varit på en sitz tidigare och för att jag hört att teknologerna festar allra hårdast (det var teknologföreningens sitz). Vi var alltså ett gäng från Studentmissionen som for dit i samlad trupp för att både testa på att sitza och för att ge Studentmissionen ett gott rykte. Ofta har människor ju den föreställningen att kristna inte kan/får gå på fester och att de absolut inte får dricka alkohol. Så det ville vi slå hål på.
Det var en helt intressant erfarenhet. Det var en jättestor sitz, 186 personer deltog. Min bordsgranne var nog helt trevlig, snapsvisorna var rumsrenare än jag trott och alkoholen flödade. Jag såg säkert 20-30 personer som har koppling till Mattliden, och flera människor jag studerat med, vilket var trevligt. Och så var det ju förstås roligt att umgås med studentmissarna :)
Jag har bara en enda bild från kvällen och det är den här:
Matias, Jonna, jag, Anna, Kajsa, Lydia, Robin, random guy.
Med andra ord har jag inte sovit så mycket det här veckoslutet ;)
måndag 9 februari 2015
Ett liv i överflöd
Senast jag skrev var 27 januari ... och det känns som en evighet sedan. För det har nämligen hänt SÅ mycket saker sen dess!
För det första så fastade jag ju. Det var samtidigt en av de bästa och tyngsta veckor i mitt liv. Jag menar allvar.
Det var helt sjukt tungt att stå emot frestelser! Att inte äta sötsaker och kött var verkligen en utmaning, men inget klådde ändå den abstinens jag hade av att inte få konsumera sociala medier och underhållning. Jag trodde att jag höll på att bli tokig! Några gånger var jag riktigt nära, men jag kan nu stolt efteråt säga att jag inte en enda gång loggade in på Facebook, Twitter, Tumlr eller Youtube, eller kollade på Tv eller film.
Jag klarade det!
Men som jag redan sade, så var det också en av de bästa veckorna i mitt liv. Poängen med fastan var att rena vår kropp (och själ) från allt som vi tankar i oss dagligen som egentligen i grunden är onödigt. Så när de här sakerna inte mera fanns i mitt liv uppstod ju förstås ett tomrum. Och vad fyllde jag tomrummet med? Mera av Gud, förstås! Det hjälpte ju att vi hade morgonbön varje morgon, men annars också så bad jag och läste bibeln mer än jag skulle göra en genomsnittlig vecka. Och det bästa var att jag faktiskt aktivt tänkte på honom under dagarna! Fantastiskt!
Jag fick dessutom vara med om riktigt häftiga grejer som Gud gjorde. Jag fick vara med och be om (och för) andens gåvor under morgonbönen, bl.a. bad vi för en som var sjuk och hon blev frisk!
Jag kan inte säga den exakta tidpunkten, men någonstans under den veckan "lossnade" också MITT TUNGOTAL!!! Om du inte är kristen kan det här verka vara rena trollkonsterna, men jag fick alltså mitt personliga/himmelska språk som bara Gud kan förstå (för att säga det enkelt). Samma gäng hade bett för mig för ca två veckor sen att jag skulle få tungotalets gåva, och då hände nåt litet, samma som hände för ca 3 år sedan när människor också bad för mig om det. Jag fick ett litet ljud som var väldigt upprepande. Men nu under fasteveckan släppte det verkligen och jag fick flera olika ljud och ord. Det är så HÄFTIGT!!!
Sen var fastan över och vi gick direkt in i Studentmissionens (och Petrus församlings) ungdomskonferens som kallades Disciple 15. Gud fortsatte verka och jag fick ta emot erfarenhet efter erfarenhet. Han gav mig många insikter om både mitt liv och andras genom undervisningen (en superbra kille från Nordirland) och personlig förbön. I ett förbönssamtal fick en kille en profetisk bild över mitt liv, vilket förstås var supercoolt! Utöver det fick jag träffa en massa nya människor. Jag skojar inte om jag säger att jag pratade med över 20 nya/halvnya människor.
Så man kan lugnt säga att jag hade en bra vecka. Gud gav mig så otroligt mycket att jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. Han gav mig också fler upplevelser och insikter än de jag skrivit här, eftersom de är lite för personliga, så jag sparar dem i mitt hjärta istället. Han har lovat oss ett liv i överflöd, och det fick jag sannerligen under min fastevecka!
För det första så fastade jag ju. Det var samtidigt en av de bästa och tyngsta veckor i mitt liv. Jag menar allvar.
Det var helt sjukt tungt att stå emot frestelser! Att inte äta sötsaker och kött var verkligen en utmaning, men inget klådde ändå den abstinens jag hade av att inte få konsumera sociala medier och underhållning. Jag trodde att jag höll på att bli tokig! Några gånger var jag riktigt nära, men jag kan nu stolt efteråt säga att jag inte en enda gång loggade in på Facebook, Twitter, Tumlr eller Youtube, eller kollade på Tv eller film.
Jag klarade det!
Men som jag redan sade, så var det också en av de bästa veckorna i mitt liv. Poängen med fastan var att rena vår kropp (och själ) från allt som vi tankar i oss dagligen som egentligen i grunden är onödigt. Så när de här sakerna inte mera fanns i mitt liv uppstod ju förstås ett tomrum. Och vad fyllde jag tomrummet med? Mera av Gud, förstås! Det hjälpte ju att vi hade morgonbön varje morgon, men annars också så bad jag och läste bibeln mer än jag skulle göra en genomsnittlig vecka. Och det bästa var att jag faktiskt aktivt tänkte på honom under dagarna! Fantastiskt!
Jag fick dessutom vara med om riktigt häftiga grejer som Gud gjorde. Jag fick vara med och be om (och för) andens gåvor under morgonbönen, bl.a. bad vi för en som var sjuk och hon blev frisk!
Jag kan inte säga den exakta tidpunkten, men någonstans under den veckan "lossnade" också MITT TUNGOTAL!!! Om du inte är kristen kan det här verka vara rena trollkonsterna, men jag fick alltså mitt personliga/himmelska språk som bara Gud kan förstå (för att säga det enkelt). Samma gäng hade bett för mig för ca två veckor sen att jag skulle få tungotalets gåva, och då hände nåt litet, samma som hände för ca 3 år sedan när människor också bad för mig om det. Jag fick ett litet ljud som var väldigt upprepande. Men nu under fasteveckan släppte det verkligen och jag fick flera olika ljud och ord. Det är så HÄFTIGT!!!
Sen var fastan över och vi gick direkt in i Studentmissionens (och Petrus församlings) ungdomskonferens som kallades Disciple 15. Gud fortsatte verka och jag fick ta emot erfarenhet efter erfarenhet. Han gav mig många insikter om både mitt liv och andras genom undervisningen (en superbra kille från Nordirland) och personlig förbön. I ett förbönssamtal fick en kille en profetisk bild över mitt liv, vilket förstås var supercoolt! Utöver det fick jag träffa en massa nya människor. Jag skojar inte om jag säger att jag pratade med över 20 nya/halvnya människor.
Så man kan lugnt säga att jag hade en bra vecka. Gud gav mig så otroligt mycket att jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det. Han gav mig också fler upplevelser och insikter än de jag skrivit här, eftersom de är lite för personliga, så jag sparar dem i mitt hjärta istället. Han har lovat oss ett liv i överflöd, och det fick jag sannerligen under min fastevecka!
tisdag 27 januari 2015
Fasta
Den här veckan fastar jag.
Vi är några stycken från Studentmissionen som gör det tillsammans (alla från morgonbönen).
Vi fastar från:
- mat som ger njutning (godis, chips, kex etc.)
- kött
- underhållning (Tv-serier och filmer)
- sociala medier.
Så vi äter ju ändå mat, var inte oroliga. Tanken är att vi ska koppla bort oss från den världsliga världen och istället fokusera på den andliga. Med andra ord ska vi försöka söka Gud extra mycket den här veckan. Dessutom har vi morgonbön varje dag den här veckan (kl.7).
Det har varit ganska svårt hittills, men jag tror nog att det kommer att bli lättare ju längre jag hållit på.
Speciellt sociala medier har jag nog jättesvårt att hålla mig ifrån, men så här långt har jag inte en enda gång loggat in på Facebook, Instagram, Youtube, Tumblr eller Twitter. Stolt! (Räknar inte bloggen till ett socialt medium eftersom jag inte är beroende av den på samma sätt som de andra).
Om du skulle fasta, vad skulle du då lämna bort?
Vi är några stycken från Studentmissionen som gör det tillsammans (alla från morgonbönen).
Vi fastar från:
- mat som ger njutning (godis, chips, kex etc.)
- kött
- underhållning (Tv-serier och filmer)
- sociala medier.
Så vi äter ju ändå mat, var inte oroliga. Tanken är att vi ska koppla bort oss från den världsliga världen och istället fokusera på den andliga. Med andra ord ska vi försöka söka Gud extra mycket den här veckan. Dessutom har vi morgonbön varje dag den här veckan (kl.7).
Det har varit ganska svårt hittills, men jag tror nog att det kommer att bli lättare ju längre jag hållit på.
Speciellt sociala medier har jag nog jättesvårt att hålla mig ifrån, men så här långt har jag inte en enda gång loggat in på Facebook, Instagram, Youtube, Tumblr eller Twitter. Stolt! (Räknar inte bloggen till ett socialt medium eftersom jag inte är beroende av den på samma sätt som de andra).
Om du skulle fasta, vad skulle du då lämna bort?
lördag 17 januari 2015
Update
Nu har jag bott här i två veckor och en dag och börjar så småningom återvända till vardagen. Studierna har börjat igen, vilket både är roligt och stressigt. Elsa och jag börjar också hitta våra rutiner, både våra skilda och våra gemensamma. Allt är nog bra så långt! Nästa vecka har vi födelsedagskalas på gång (hennes) och får våra närmaste vänner på besök, så det blir kul. I februari blir det som sagt tupare.
Over and out!
Over and out!
måndag 12 januari 2015
JAG HAR FLYTTAT HEMIFRÅN
Jag. Har. Flyttat. Hemifrån.
Det känns fortfarande konstigt att skriva de orden fast det ren gått en tid. För exakt en vecka och tre dagar sen flyttade jag alla mina saker till min nya bostad. Vi hade hyrt en paketbil och blev fullständigt utmattade av att bära ner alla mina tusen saker två våningar. Men jag fick det viktigaste med mig, och det var huvudsaken.
Jag ska vara ärlig, det kändes nog inte så trevligt den första natten. Stort och skrämmande kändes det då som, och inte alls roligt eller spännande. Men man vänjer sig vid allt, och nu känns det inte lika stort och skrämmande mera.
Vår lägenhet ligger nära havet och ligger ett stycke från centrum (tänker inte säga vilken stadsdel eftersom jag inte vill ha nån stalker på halsen). Men det finns relativt bra förbindelser med både buss och metro. Så ja, jag har blivit Helsingforsbo. Det i sig känns inte som någon stor sak, jag menar, Esbo och Helsingfors är ändå helt bredvid varandra. Jag vet att det gör min pappa alldeles "varm i hjärtat" (som han själv sade) att jag flyttat till Helsingfors eftersom han själv bott nästan 30 år i staden. Och visst känns det ju lite coolt att säga att man bor i en huvudstad.
Jag bor alltså tillsammans med Elsa i en av HOAS studielägenheter. Huset är nybyggt (blev färdigt några dagar innan 2015) och vår lägenhet är ljus och 56,5 m2 stor. Vi har ett gemensamt kök och två skilda rum. Jag har dessutom ett klädrum (!) anslutet till mitt rum. Jag har helt själv fått välja hur jag ville inreda det. Mycket går i vitt, men jag har också blommiga, röda och beigea element. Det blev många resor till IKEA, och det har gått åt en massa pengar, men det är värt det eftersom det blivit så fint. Vi har under den gångna veckan skruvat ihop en massa möbler, och det enda vi ännu har ogjort är våra köksstolar (vi har pallar och en stol). Men det börjat som sagt arta sig nu.
Jag måste ännu vänja mig vid det vuxna livet, och det känns som om jag inte riktigt är där ännu. Att diska, laga mat och tvätta kläder går ändå lättare än jag trodde, men det tar ändå emot. Ibland skulle det vara skönt att mamma skulle ropa "kom och äääääta" från köket och jag skulle få sätta mig vid ett dukat bord. Men de tiderna är förbi. Fast jag gillar ändå den frihet som det ger. Jag får äta vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Jag var tidigare rädd för ensamheten som en flytt bär med sig, men jag får ändå nu den sociala delen "fixad" genom att Elsa och jag pratar mycket med varandra när vi båda är hemma.
Trots allt detta känns det som om jag för första gången är vuxen. Så där på riktigt. Jag har redan gjort en hel del grejer som mina föräldrar annars skulle ha fixat, t.ex. pratat med byggubbar som kom och fixade grejer i min lägenhet. Jag har också talat mer finska än tidigare, vilket jag antar är en bra grej. Och jag har betalat för en massa grejer som mina föräldrar förr skulle ha betalat.
Jag visar bilder när jag fått lägenheten ordnad och fotad, så håll er till tåls. En del av er får säkert så småningom inbjudan till vår stora tupare som vi ordnar i februari.
VÄLKOMNA PÅ BESÖK!!!
Det känns fortfarande konstigt att skriva de orden fast det ren gått en tid. För exakt en vecka och tre dagar sen flyttade jag alla mina saker till min nya bostad. Vi hade hyrt en paketbil och blev fullständigt utmattade av att bära ner alla mina tusen saker två våningar. Men jag fick det viktigaste med mig, och det var huvudsaken.
Jag ska vara ärlig, det kändes nog inte så trevligt den första natten. Stort och skrämmande kändes det då som, och inte alls roligt eller spännande. Men man vänjer sig vid allt, och nu känns det inte lika stort och skrämmande mera.
Vår lägenhet ligger nära havet och ligger ett stycke från centrum (tänker inte säga vilken stadsdel eftersom jag inte vill ha nån stalker på halsen). Men det finns relativt bra förbindelser med både buss och metro. Så ja, jag har blivit Helsingforsbo. Det i sig känns inte som någon stor sak, jag menar, Esbo och Helsingfors är ändå helt bredvid varandra. Jag vet att det gör min pappa alldeles "varm i hjärtat" (som han själv sade) att jag flyttat till Helsingfors eftersom han själv bott nästan 30 år i staden. Och visst känns det ju lite coolt att säga att man bor i en huvudstad.
Jag bor alltså tillsammans med Elsa i en av HOAS studielägenheter. Huset är nybyggt (blev färdigt några dagar innan 2015) och vår lägenhet är ljus och 56,5 m2 stor. Vi har ett gemensamt kök och två skilda rum. Jag har dessutom ett klädrum (!) anslutet till mitt rum. Jag har helt själv fått välja hur jag ville inreda det. Mycket går i vitt, men jag har också blommiga, röda och beigea element. Det blev många resor till IKEA, och det har gått åt en massa pengar, men det är värt det eftersom det blivit så fint. Vi har under den gångna veckan skruvat ihop en massa möbler, och det enda vi ännu har ogjort är våra köksstolar (vi har pallar och en stol). Men det börjat som sagt arta sig nu.
Jag måste ännu vänja mig vid det vuxna livet, och det känns som om jag inte riktigt är där ännu. Att diska, laga mat och tvätta kläder går ändå lättare än jag trodde, men det tar ändå emot. Ibland skulle det vara skönt att mamma skulle ropa "kom och äääääta" från köket och jag skulle få sätta mig vid ett dukat bord. Men de tiderna är förbi. Fast jag gillar ändå den frihet som det ger. Jag får äta vad jag vill, när jag vill och hur jag vill. Jag var tidigare rädd för ensamheten som en flytt bär med sig, men jag får ändå nu den sociala delen "fixad" genom att Elsa och jag pratar mycket med varandra när vi båda är hemma.
Trots allt detta känns det som om jag för första gången är vuxen. Så där på riktigt. Jag har redan gjort en hel del grejer som mina föräldrar annars skulle ha fixat, t.ex. pratat med byggubbar som kom och fixade grejer i min lägenhet. Jag har också talat mer finska än tidigare, vilket jag antar är en bra grej. Och jag har betalat för en massa grejer som mina föräldrar förr skulle ha betalat.
Jag visar bilder när jag fått lägenheten ordnad och fotad, så håll er till tåls. En del av er får säkert så småningom inbjudan till vår stora tupare som vi ordnar i februari.
VÄLKOMNA PÅ BESÖK!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)